och när som helst kan marken skaka.
Vi kallas bort en outsäglig stund
och kommer aldrig mer tillbaka.
De hem vi byggt skall skonlöst sönderslås,
och tiden våra vänner skingrar,
och ingen döljer sig bak mur och lås
för Dödens mästermannafingrar.
Vi lever alla på vulkanisk jord.
Ej båtar det att gråta eller vaka.
Vi kallas bort av något okänt ord
och kommer aldrig mer tillbaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar