Visa vid Morsmäss (alt Marie avlelse el Annadagen)

(fritt efter C M Bellman)

Joachim uti Nasaret 

hade en hustru, a Anna! 

Böj din panna, 

böj din panna 

när du henne sett! 

Joachim var en genomärliger man, 

frun lika ärliger också som han, 

hustru Anna, 

hustru Anna 

många hjärtan vann! 

Joachim och hans kära fru 

fick så en dotter, Maria! 

Låt oss fira, 

låt oss fira 

med mor Anna nu! 

Dottern hon blev en dag vår Frälsares mor, 

tänk att vår Herre blev vår köttslige bror! 

O Maria, 

o Maria, 

vad Guds nåd är stor!

A Holmberg:

Anna

Varför slog du kring min hals din arm?

Varför var din kyss så ljuv och varm?
Varför stal du friden
och det djärva modet ur min barm?

Högre var det mål jag ställt för mig
än ett famntag och en kyss av dig;
stoltare den strävan,
som min unga aning skapte sig.

Kärlekens förtjänst är dock så svag,
allt dess svärmande föraktar jag.
Icke vid din sida
vill jag drömma bort min levnads dag.

Si, en härlig väg för mannen står,
ärans ljusa väg, evar han går;
och dess lagerkrona
kan han fläta fritt omkring sitt hår.

Stolta mod, som värmer så min själ!
O, bliv endast du min arvedel,
och jag säger långsamt
åt min kärleks gyllne dröm - farväl.

Nej, kom åter till mitt bröst igen,
du mitt vilda hjärtas milda vän!
Anar jag det högsta,
o, så står du alltid högre än.

Flammar ej ditt bruna ögonpar
för vad livet bäst och ädlast har?
Ser jag ej din panna,
lik en molnfri himmel, mild och klar?

Du är själen av mitt unga liv;
andans kraft och höghet åt det giv!
Du är mig en stjärna;
natt och töcken från min själ fördriv!

Ja, min barndoms vän, min ungdoms brud,
låt mig höra dina läppars ljud;
ack, det klingar ljuvligt
som ett halvförgätet bud från Gud.

L Stenbäck: