som hade stolts Respublica till frilla.
De månge landsens fäder led han illa,
så dem i folio som i fickformat.
Han drömde om en stortysk enhetsstat,
men sviktade, när blod det gällde spilla,
och tog sin Mats ur skolan, tyst och stilla,
vid synen av en preussisk vaktsoldat.
Men, Herwegh, fast ej du fick föra ut det,
din sköna dröm blev verklighet på slutet!
Du mente väl, men hade ej metod.
För din idol nu knäböj patriotiskt!
Det ångar så berusande narkotiskt
ur altarskålen, full av folkens blod.
