köldmåne
midsommarmåne.
Silvervit nattviol
smygande linnea.
Kärren andas frost.
Luften är full av liv i natt
fast jorden är kall,
full av doftande ande och blod.
— Mänskosteg
mänskoröst
nattviolen lyser.
En människas rörelser
är mer talande
än markernas tunga
— en människas leende är mäktigare
än viddernas sol
— en människas stämma är större
än all skogarnas orgel.
En människas slutna läppar
bär på en blodtung hemlighet
utan gräns.
Frostfläkt i luften.
Markerna blommar,
köldmåne stor och gul.
K Söderholm:
