Du skall älska ditt goda,
vårens blom och höstens frukter,
dina säkra löften,
dina kreatur, dina ägodelar och din bofasthet.
Men till dig säger jag annorlunda
sannerligen:
Du skall älska din ödslighet,
löftessveken och förbannelserna,
lidandet utan mått,
föraktet, sparkarna och såren.
Därigenom skall du sannerligen lycklig varda,
så sant jag lever.
Jag, Herren.
Och det är sant:
Vem är väl så lycklig som Ismael
om natten,
när hela stjärnvalvet
blommar över öknen!
R Jändel:
