Med Jesus fram

Med Jesus fram i de bästa åren 

till Andens källa, till livets ljus, 

då själen ännu är ung som våren, 

fram till Guds tempel, till Herrens hus! 

Där får du del av Guds Andes råd, 

där växer visdom, där flödar nåd. 

Med Jesus fram genom arbetsmödan, 

de många dagarna utan lön, 

den tid du bidar den stilla grödan, 

de väntans år utan svar på bön, 

i stilla lydnad och tro som hans, 

fast vinst ej vinkar i segerkrans! 

Med Jesus fram, när Guds Ande tvingar 

att börja verket på kallets dag, 

i prövningstid, då dig Anden bringar 

till själens öknar, där matt och svag 

du börjar striden, en ständig strid, 

som mer ej lämnar en dag av frid! 

Med Jesus fram att om rikets fröjder 

det budskap bära som själv han bar! 

Med Jesus upp på de livets höjder, 

där glans från Tabor än dröjer kvar! 

Med Jesus ned i den djupa dal, 

till kamp mot nöden, mot synd och kval!

Med Jesus fram bland de skaror unga, 

som söka lyckan i Kristi vård, 

bland män som jubla och barn som sjunga 

sitt hosianna i tempelgård! 

Men bytes äran i hån och skam, 

än mer det gäller: med Jesus fram! 

Med Jesus fram i den sista nöden, 

då viljans offer hans Fader får! 

Med Jesus fram, när du nalkas döden, 

den väg som slutar där korset står, 

fram till en sluten, förseglad grav, 

där det står skrivet: Sitt liv han gav! 

Med Jesus fram ur de brutna banden, 

som bundit skapelsens liv i död! 

Med Jesus, levandegjord i anden, 

till nya skapelsens morgonglöd!

Med Jesus fram till vår Faders hus, 

där Gud är sol och Guds Lamm är ljus!

J A Eklund:

Kom, helige Ande, från höjden, kom ned

Kom, helige Ande, från höjden, kom ned, 

ty världen är andelös vorden. 

Dig sänk som i skapelsens morgon och bred 

ånyo ditt välde kring jorden. 

Kom, helige Ande, från höjden. 

Kom, helige Ande, från himlen med ljus 

till nattens förlorade trälar. 

Tänd lågan på nytt i Guds helgedoms hus

och elden i vaknande själar. 

Kom, helige Ande, från höjden. 

Kom till oss på jorden, kom till oss med frid, 

där hämnande vredesmod glöder. 

Vi bida med längtan den saliga tid 

då kämpande folk varda bröder. 

Kom, helige Ande, från höjden. 

Kom, Ande från Kristus, från honom som gav 

sitt liv till en evig försoning. 

O, kom från hans kors och hans öppnade grav 

och dana vår värld till din boning.

Kom, helige Ande, från höjden.

J A Eklund:

Frälsarens kyrka i Sveriges land

Se även originalversionen Fädernas kyrka!

Frälsarens kyrka i Sveriges land, 

del av hans kyrka på jorden, 

vida den famnar från strand till strand, 

fast är den grundad av Herrens hand, 

byggd till hans tempel i Norden! 

Allt fick sin vigning i kyrkans famn, 

i den Treenige Gudens, 

i Faderns och Sonens och Andens namn: 

dopnådens vatten och gravens hamn, 

brudgummens löfte och brudens. 

Fäder och mödrar sej kämpat fram, 

Kristus var med dem på banan. 

Trofast är han trots vår synd och skam, 

seger han vunnit på korsets stam, 

därför finns korset på fanan. 

Ädel är skaran, sen tusen år 

Gud i vår kyrka fått frälsa. 

Framåt vår hoppfyllda längtan går: 

ungdomen kristnad är Sveriges vår, 

Sveriges framtid och hälsa. 

Villigt en skara som väckts av Gud 

kommer sin Konung till möte, 

klädd i hans helighets vita skrud, 

samlad som daggen på ljusets bud 

flödar ur morgonens sköte. 

Kristnade ungdom, Gud vill oss väl! 

Ta Herren Kristus på orden! 

Kämpa för frihet åt bunden träl, 

be om Guds frid över varje själ, 

himmelens frid över jorden!

Pris vare Gud! Allena han

Pris vare Gud! Allena han
fullkomlig gåva skänker.
Han giva vill och giva kan
mer än jag ber och tänker.
Han dagens ljus från fästets höjd
allt levande förunnar.
Han bjuder livets sanna fröjd
ur nådens rika brunnar.
Allena han
den rätta glädjen giva kan.

Han gav mig av sin rikedom
mitt hem, mitt kall i tiden,
min arbetshåg, min egendom,
mitt mod i levnadsstriden.
Från år till år, från dag till dag
hans omsorg jag fått röna.
Jag älska lärt hans rikes lag,
hans tempelgårdar sköna,
hans sannings ord,
hans verk i himmel och på jord.

Att tacka dig, o Gud, mig lär.
Giv mig det barnasinne
som livets alla dagar bär ¨
din trofasthet i minne.
Du älskar rikt och handlar stort:
ack, låt mig icke glömma
det goda du min själ har gjort,
men det i hjärtat gömma
och prisa dig
i dina gårdar innerlig.

O Gud, mitt fäste och min borg
i livets prövningsdagar,
giv att jag ej i syndig sorg
mot dina rådslut klagar,
men vandrar tålamodets stig,
om sårad fot än blöder,
där Jesus själv gått före mig
och där hans hand mig stöder.
En liten tid,
och du förlänar salig frid.

När nya himlar och ny jord,
o Fader, du bereder,
till glädjen vid ditt rikes bord
din Son de trogna leder.
Hans Ande fridens ande är,
förlossar dem som lida.
Så låt oss glada vandra här
och sist i hoppet bida
fullkomlig fröjd
hos dig, vår Gud, i himlens höjd.

J A Eklund:

Fädernas kyrka

Se även bearbetningen Frälsarens kyrka!

Fädernas kyrka i Sveriges land,
kärast bland samfund på jorden!
Vida hon famnar från strand till strand,
fast är hon grundad av Herrens hand,
byggd till hans tempel i Norden.

Allt fick sin vigning i kyrkans famn:
brudgummens löfte till bruden,
hemmet, de nyföddas kristna namn,
kämparnas färd till den sista hamn,
fanan och konungaskruden.

Kristet och fritt vill Sverige bo,
råda för landet allena.
Därom i manlig och kristen tro,
därom i strid eller lagfäst ro
konung och folk sig förena.

Fädernas Sverige sig kämpat fram.
Kristus var med det på banan,
visade vägen för trofast stam:
Kristus är trofast och svek är skam;
korset stod tecknat på fanan.

Kristus har vunnit vår bästa gärd
både i äran och nöden.
Vida gick striden kring Sveriges härd,
frid åt Guds kyrka var kampen värd,
konungens kamp intill döden.

Minnen från templet och klockors malm
fäderna följde, och sången.
Ännu ur fängelsets natt och kvalm
ljöd genom gallret en kämpes psalm;
det var en svensk som satt fången.

Ädel är skaran, sen tusen år
Gud i vår kyrka fått frälsa.
Framåt vår hoppfyllda längtan går:
ungdomen kristnad är Sveriges vår,
Sveriges framtid och hälsa.

Komme nu åter till strid för Gud
skaran sin Konung till möte,
väpnad och villig, i helig skrud,
samlad, som daggen på ljusets bud
flödar ur morgonens sköte.

Kristnade ungdom, dig gånge väl.
Strid för Guds ära i Norden.
Kämpa för frihet åt bunden träl.
Gud bringe friden till Sveriges själ,
Gud bjude frid över jorden.

J A Eklund: