barn ånyo vorden.
Icke stör dig i din vrå
någon fläkt från Norden.
Vaggan* går sin jämna gång,
somna sött vid daddas sång.
Bry dig ej om orden.
Hör likväl ett ord till tröst,
då du vaknad kvider:
allas moder vid sitt bröst
söver dig omsider;
och en Fader väcker dig
för att ta dig upp till sig,
om du tåligt lider.
* Under författarens sista sjukdom lät han i en säng på böjda medar vagga sig för att därigenom döva sina plågor. Hans yngsta dotter uppfyllde vanligen detta åliggande.
