Årets saga: December

Nu är det jul igen,

ja, snart är det jul igen,

och då får ingen vara mulen.

Se, flingors vita fall

på gran och björk och tall,

de hjälpa oss få fint till julen.

Nu drages kälken fram

och torkas ren från damm,

och skidan spännes stramt om foten.

Nig var väl sommarn bra,

men snön är bra att ha,

kom ut och hjälp oss ta emot den!

Vi stiga tidigt opp

och bjuda saffransdopp

med ljus i håret på Lucia.

Sen rustas i vart kök

och överallt är stök,

från kungens slott till grisens stia.

Och allesammans ska

så många klappar ha,

och därför är det ryslig brådska.

För nu är det jul igen,

ja, nu är det jul igen,

och julen varar väl till påska!

E Beskow:

Årets saga: November

Nu rister stormen trädens nakna grenar . 

Uhi uho — - - - - - - - 

De sista skrumpna bladen han förmenar 

bli kvar i ro. 

Med vadd vi klistrat våra innanfönster 

och remsor på. 

Snart målas de i granna isblomsmönster 

så isigt grå. 

Fast frosten bitit allt på åkerrenen, 

är ännu tö, 

men mormor säger, att det känns i benen, 

att snart blir snö. 

Nu ska vi strax en duktig brasa göra, 

och sen jag tror, 

vi får en lång och rolig saga höra, 

säj, snälla mor? 

E Beskow:

Årets saga: Oktober

 

Vad du är gul, Oktober,

vad du är gul och grann!

I rödaste cinnober

din pensel måla kan.

I guld och rött du frossar

att göra hösten glad.

Se lönnen, hur den blossar

med sina röda blad!

Bliv kvar, allt guld som lyser,

och fall ej alltför snart!

När du gått bort, man fryser

och allt är mörkt och bart.

Fall långsamt, gula slantar,

på gärde, sten och stock!

Än vill vi slippa vantar

och ullig vinterrock.

E Beskow:

Årets saga: september

Kära äpple på äppelkvist, 

ingen möda du har förvisst, 

hänger bara och mognar glad 

högt däruppe bland gröna blad, 

måste aldrig till skolan vandra 

som vi andra. 

Kanske glädjen ej blir så lång! 

Kanske slår du mot trädgårdsgång, 

eller knuffas du till din sorg 

plötsligt ner i en äppelkorg! 

Stötta kastas ni om varandra, 

du och andra. 

Äpple, hör vad jag säjer dej! 

Hoppa ner du så lätt till mej! 

Varligt tar jag dig mot minsann, 

trygg i fickan du sedan kan 

utan stötar till skolan vandra 

med oss andra.

E Beskow:

Elsa Beskow 150 år: Årets saga - augusti

Nu gulnar skörden på fält och äng 

och längtar bärgas på logen.

Nu vitnar gurkan i trädgårdssäng, 

och bären mogna i skogen. 

Fru Rönnbär skyndar så röd och glad 

att hänga pärlband om halsen, 

små enbär trilla så piggt åstad 

att hinna tidigt till valsen. 

Fru Vinbär sänder med trasten bud 

till skördefest i sin stuga, 

och budet bäres i klara ljud 

som drilla vackert och truga. 

Och gäster komma i tusental,

miljon-, biljontals och mera. 

»O ve, de ryms inte i min sal 

och ännu kommer här flera!» 

När trastens drillar till skogen nå, 

då blir där brått i var tuva 

bland hjortron, blåbär och lingon små 

och hallon söta och ljuva.

»Vad ska jag göra, jag arma fru 

som fått miljontal av gäster?» — 

»Jo jo», sa skatan, »så går det, du, 

när skogsbär bjudas till fester! 

Melonen brast i ett våldsamt skratt. 

Han sprack, och ingen kan laga’n. 

Men bären togo i långdans fatt, 

och det är slutet på sagan.

E Beskow:

Elsa Beskow 150 år: Årets saga - juli

Solen bränner spenat och persilja, 

bladen sloka på vallmo och lilja, 

jorden krasar så torr i rabatten, 

alla blommorna ropa på vatten. 

Brita stretar så ivrigt med kannan. 

Kom och hjälp henne då, någon annan! 

Nej, de andra med slåttern ha brådska. 

Lyssna! Hördes där inte som åska? 

Mullra på och låt blixtarna knalla! 

Snart ska regnet i störtskurar falla! 

Brita skrattar: "Nu blir de allt glada, 

alla plantorna, när de får bada!"

E Beskow:

Elsa Beskow 150 år: Årets saga - juni

Doft av vildros och nattviol

fyller ängar och hagar.

Högt på fästet står sommarens sol,

lyser nätter och dagar.

Bina, bjudna på lindblomsfest,

surra yra och glada.

Mormor sagt, att just då är bäst

tid att börja och bada.

Låt oss ro ut till holmen, mor,

med den finaste sanden!

Mor kan styra, och Olle ror

till den långgrunda stranden.

Vassen rasslar mot båtens för,

sätter krokben och stoppar.

Äntligen kom vi då utanför

vassens bugande toppar.

Sjön är stilla som spegelglas,

speglar måsarnas vingar.

Se, nu rodde vi den i kras

i månghundrade ringar.

Brita ligger så lat i förn,

sträcker makligt på benen.

Vakna, Brita, pass på, ta törn!

Båten skrapar mot stenen.

Å, vad vattnet är härligt, säg,

bättre kan man ej tänka!

Lillan, skynda att doppa dej,

annars måste vi stänka!

Nej, men titta! En mast så stor

lätt på vågorna dansar!

Den blir präktig till majstång, mor,

klädd med blommor och kransar!

Kom så binder vi fast vår stång,

tar den med hem till hagen.

Ack, om sommarn var dubbelt lång!

Nu blir fest hela dagen!

E Beskow:

Elsa Beskow 150 år: Årets saga - maj

 

"Kära fru Björk, 

stå inte mörk, 

slå ut dina ljusgröna lockar!

Se hasselhängen och gullvivegull,

se hela marken av vitsippor full

och pilar som artigt bockar!

Slå ut dina tusende ljusgröna blad,

då först kan all världen bli glittrande glad."

Bedjande stå

gullvivor små,

violer med hatten i nacken.

Nu skrattar björken, då brister var knopp,

Seså, nu lyser hon grön i sin topp,

då blir det en glädje i backen!

Se gökärt med gullvivor ta sig en sväng,

snart ringer konvaljer med klockor på sträng.

E Beskow:

Elsa Beskow 150 år: Årets saga - april

April, april! 

"Kära sippor, sitt inte still!

Solen lyser på ris och snår, 

ut på backen, det är ju vår!"

- Aj, en störtskur! - "April, april! 

Jag kan narra er vad jag vill."

April, april!

Lärkan slår högt i skyn sin drill.

"Sitt ej längre och läs, din tok!

Ut ur skolan och släng din bok!"

- Oj, magistern! - April, april!

Du kan narra oss vart du vill!

April, april,

fy, så tokigt du ställer till!

Skratta inte, vi kanske får

lugg och bannor och våta tår.

Ditt fel är det, April, April,

som kan narra oss vad du vill!

April, April!

Snart en lusteld vi ställer till!

Där skall spraka till vårens pris

skräp och bråte och gammalt ris.

När den slocknat, April, April,

får du gå, fast du inte vill!

E Beskow:

Elsa Beskow 150 år: Årets saga - mars

Mars med sitt långa skägg 

lockar barnen utom vägg, 

lockar sippor små med tö, 

bäddar in dem sen i snö.

Sträng han är när han är ung,

barsk som själva vinterns kung,

men han tinar upp till slut,

förrn hans timglas runnit ut.

Gungar då så mild och len

kissar små på videgren,

brummar: "kissemissen min,

håll dig vackert i ditt skinn,

fast på töig dikesren

och med fjäll på bara ben

skrattande i rader stå

tussilagosystrar små!"

E Beskow:

Elsa Beskow 150 år: Årets saga - januari

Gott nytt år! 

Kläppen tungt i klockan slår:

»Nu är nyår inne»! 

Tack du kära gamla år, 

som så trött på tröskeln står 

och är snart ett minne! 

Nya år, 

kom med fröjd och sol och vår 

och ett tacksamt sinne! 

Trettondag: 

Tidigt kliva vi ur säng, 

och i skjortor långa 

vandra vi, som vise män 

gingo förr till Betlehem, 

sjungande vi gånga: 

»Ingen dager synes än, 

stjärnorna på himmelen 

de blänka.» 

Tjugondag: 

Då tar julen riktigt slut 

för oss allesamman, 

ty på tjugondagens Knut 

ska vi dansa julen ut, 

plundra granen samman. 

Lilla gran, sörj ej då, 

kanske får i vår du stå 

mitt i valborgsflamman!

E Beskow:

Elsa Beskow 150 år: Årets saga - februari

 

Än ligger viken blank av is,

men veckorna de hasta. 

Vi måste skaffa fastlagsris, 

för snart så är det fasta. 

Vi gömma risen i vår säng, 

av dem ni sen bli väckta, 

och ni ska få så mycket däng, 

att ni bli rent förskräckta. 

I köket står vi sen kring mor, 

hon knådar och hon rullar. 

»Ack kära mor, gör degen stor, 

så vi får många bullar! 

Gör varje semla stor som så 

med mycket mandelmassa. 

Hör mor, vi får väl mer än två? 

Tre, fyra kunde passa!» 

Därutanför står solen glad 

och lyser oss i nacken, 

när vi tar kälkarna i rad 

och åka utför backen. 

Ty än är vintern inte slut, 

än har den frost i håren. 

När våra björkris slagit ut, 

då kan vi vänta våren.

E Beskow: