Kungsgatan

Även årets kungliga eriksgata rapporteras i våldsam fart (ca 100 km/t) framrusa genom en utvald del av landet.

Se, grus och gröda sprutar!

Hurra, för kungens stam!

Med hundratie knutar

far plikten vägen fram.

I Mjölby gick den sönder.

Chauffören var för tung.

Tänk, elva tusen bönder

i timmen. Vilken kung!

Minst nittitusen granar

har kungen åkt förbi 

och fyrahundra svanar

samt brygg- och mejeri.

Mjölkpallar! Artonhundra.

Runstenar: Tusensju.

Finns någon, må man undra,

som far så fort som DU!

Högt hurraropen skallar

idag och alla dar,

så länge det finns pallar

och dikeskanten kvar.

16/5 -53

S Dagerman:

Till en häst

De sista renhållningshästarna i Stockholms stad

har avslutat sin gärning.

I gryningen när man kom hem

rätt glad och illamående,

vid pass tre, fyra eller fem

fann man dig troget stående

vid tröskeln till sitt enkla hem

med kärra, tömmar, betsel, rem

och glo så förbrående.

Och mången tös vars älskling gått

för nåt som ej var illa ment

och väntande vid fönstret stått

och gråtit ögat torrt och rent

för allt som ej var illa ment,

hon hörde dina hovar blott

och visste då: Det är för sent.

I morgon natt vid timmen Blå

så skall det stå en traktor där

och den skall intet socker få,

då den en sådan faktor är

som socker inte biter på.

Men undertecknad tvivlar så 

på att man får en traktor kär.

8/5 -53

S Dagerman:

Ingen plats

Platsbristen på landets sjukhus

är större än någonsin.

Trångt är om saligheten

och till och med helgon står kö.

Ingenstans har vi att leva.

Ingenstans har vi att dö.

Stackars hjärtsjuka Lundström,

ditt liv är en trängselstrapats.

För hundar finns det nog kojor,

men för människor finns inte plats.

För kanonen gick det att hitta

en sovplats när allt kom omkring,

men människan är ju för liten,

hon är ju rakt ingenting.

Hon är ju så liten - och ändå 

så tar hon sån plats i en kö.

Vi står i kö för att födas.

Vi står i kö för att dö.

5/5- 47

S Dagerman:

Hamstraren

Hamstraren, det bekanta kristidsdjuret, har inför den

hotande livsmedelskrisen åter trätt i aktion.

Nu kan Johansson lugnt få svälta ihjäl.

Handelsman, bomma och stäng!

Själv har jag nitti kilo kanel

i en låda under min säng.

Nu kan Pettersson gärna vitna av svält.

Det rår jag tyvärr inte för.

Själv har jag tämligen hyggligt ställt.

Jag sover på fyra ton smör.

Tyvärr tar luften i våningen slut.

Jag kvävs och jag blånar och dör.

Aldrig mera så kommer jag ut,

ty fläskkotletter står för.

Ack, hunne jag viska till min kusin,

innan min stängel går av:

Packa min kista med ägg och sardin

och skotta kanel i min grav!

4/5 -53

S Dagerman:

Dagen efter

I majvinden fladdrade håret

och fanor och eldande tal.

En halv dag på räkenskapsåret

tändes vår röda signal.

Vi gjorde oss glödgade eder,

vi svor oss att kämpa och dö,

men våra kavajklädda leder

liknade mera en kö.

En kö till en timma på Gärdet,

en kö för ett majminnes skull -

och efteråt kysste vi svärdet,

när majdagen stupade kull.

I morgon vår blodslitarvecka!

I morgon vårt träl för profit.

En halv dag månde väl räcka

att visa vårt kämpande nit.

2/5 -47

S Dagerman:

Slaget vid Stava

Sportstugeområdet Stava har förhärjats

vid en militär övning.

Pass opp! Där kommer en fluga. 

Den skjuter vi nog inom kort. 

Kanonerna dom heter duga. 

Nu stormar vi Johanssons fort.

Men vad säger Johanssons fruga,

som gormar på tomten, för sort?

Jaså, var det bara hans stuga!

Nå, hur som helst kom den bort.

Kör fram våra stridsvagnar, kuskar!

Mot död eller seger, till start!

Gräv ner alla utländska sluskar.

Poltava - ack, huru svart!

I Stava är ingen som fuskar,

där slogs vi i nästan en kvart

mot en hel bataljon krusbärsbuskar

utan att dom kom nån vart.

Givakt! Nu är vi i fara.

Ge fyr, alla mannar som kan!

Ryssar tycks det visst vara,

en tvåtusen sexhundra man.

Men dom ska vi nog kunna klara

trots deras rustning. Lägg an!

Jaså, Petterssons soptunna bara.

Men hur som haver: Vi vann!

30/4 -53

S Dagerman:

Råd till Ville

Ledarskribenterna i MT och AT harmas väldeliga över

Vilhelm Mobergs uttalanden vid hemkomsten från USA.

Var och en bör blott sin syssla sköta.

En diskare bör bli vid sitt porslin.

Juristerna bör bliva vid sin röta

och Vilhelm Moberg vid sin skrivmaskin.

Vid Haijbys tavlor bör zetterquistar stanna,

och rådmän böra bli vid hyreshus.

Annars börjar MT kanske banna,

och Sveriges stolta folkhem blir till grus.

Vid maktens spottkopp bör en storsvensk bliva

och lära folk hur man blir populär.

Varför kan inte lille Ville skriva

till exempel om hur lång Erlander är?

Det vore väl en livsuppgift för Ville!

När han är färdig bör han resa ut

och hålla föredrag om Elfvings snille.

Det bör han klara på en halv minut.

25/4 -53

S Dagerman:

Förgäves

Även i år tycks man förgäves få vänta

på storkarnas ankomst från södern.

En människa vaktar om kvällen

på allt som flyger och far.

Sjunker en fågel sakta?

Klämtar marken av steg?

Katten blev länge borta.

Ekot ger inte svar.

Storken som bodde på taket

dröjer i rymden kvar.

Inga förlorade söner

öppnar en gisten grind.

Pilen gråter vid källan.

Livet är dröm och vind.

Talar en nära stämma

om något som någon glömt?

Storken är inte hemma.

Kvällen är ljus och svår.

Bonden går in i huset

från något han ej förstår.

Hjulet på taket väntar

förgäves i hundra år.

22/4 -53

S Dagerman:

Vårskrattet

Vårligt ryker den älven Paiso,

som Dan Andersson skred förbi,

och en ryss har skrattat i Valparaiso.

Det är så vårsamt som det kan bli.

Långt är fjärilens vinge hunnen.

En ryss i Chile har druckit te,

och en ryss i Ryssland har öppnat munnen,

enligt förljudande för att le.

Dock bör det våras med någon måtta.

Den siste gapade ej för sång 

Han gjorde det för att kunna spotta

- men kanske skrattar han nästa gång.

20/4 -53

S Dagerman:

Allt väl på Vipeholm

Inte ett enda av de sinnesslöa experimentbarnen

på Vipeholm beklagade sig märkvärdigt nog för

statsrådet Hedlund, när denne besökte sjukhuset.

I Folkhemmet får som vi veta

den ringaste äta sig mätt.

De kloka får dansk potatis.

De andra får socker gratis

och statsråd till efterrätt.

De friska barnen får tänder.

De andra får socker med tång.

Ja, livet är som en saga.

De sjuka lär inte klaga

för Sveriges riksdag en gång.

Och inte något av barnen

har skrivit till tidningar här

om "Vipeholm och dieten".

Och thy förstår allmänheten

hur klok doktor Hedlund är.

18/4 -53

S Dagerman:

Missförstånd

Stadsfiskal Eliasson är, enligt justitieministern 

och RÅ, trött och utsatt för missförstånd.

Det blir så många missförstånd när folk är trötta.

Eliasson är trött och missförstår.

Var snäll och ge Eliasson en samhällsstötta.
Var snäll och låna honom Lundquists bår!

RÅ vill dementera allt tal om Hugo Lindberg.

Herr stadsfiskalen har förväxlat namn.
Det gäller akrobaten Uno Kindberg,

som RÅ såg på cirkus i Karlshamn.

RÅ har aldrig sagt om den personen,

att han bor i en ministers skafferi,

men att han bjöds på gröt en gång av Stadsmissionen.

Det är väl lite skillnad. Tycker vi.

Stackars Henning-Sjöberg, också på tapeten,

har faktiskt aldrig rådman Lundquist mött

men recenserat Artur Lundkvist, herr poeten.

Tänk att Eliasson kan bli så trött!

S Dagerman:

Samlare

En samlar på trasiga nötter,

som han räknar var natt i sitt hem.

En annan samlar på fötter,

storlek fyrtiofem.

En gentleman spar på planeter.

En sjökapten samlar på skägg.

En kvinna samlar poeter

och matar desamma med ägg.

En medlem av isbrytarkåren

har till hobby att samla på snö.

Han blir så lessen om våren,

att han helst ville smälta och dö.

En fru samlar hyllor på hylla.

Hennes man samlar inte ett dugg.

Vi kan se honom sitta och fylla

ingenting alls i en mugg.

Det brinner! Hör brandbilen skramlar.

Visst inte! Vänd om, är ni snäll.

Det är bara grannen som samlar

på rök sin lediga kväll.

10/4 -53

S Dagerman:

Stig Dagerman 100 år: Lagen har sina blottor

 

Lagen har sina blottor. 

Hund får de fattiga ha. 

De kunde väl skaffa sig råttor, 

som är skattefria och bra. 

Nu sitter folk i små stugor 

med dyrbara hundkreatur. 

De kunde väl leka med flugor, 

som också är sällskapsdjur. 

Kommunen bara betalar. 

Det måste bli slut på, ithy 

att annars så köper de valar, 

fruktar herr Åleby. 

Något måste beslutas: 

Hundarna skjuts! Inte sant? 

Nästa åtgärd: De fattiga skjutas, 

så spar kommunen en slant. 

S Dagerman: