Från vilka lugna vatten - - -

Från vilka lugna vatten kommer oväntat

denna sinnets svalka?

Vem tände plötsligt visshetens ljus

på det av tvivel maskstungna bordet?

Varför ha de onda andarna

gått tillbaka till sitt eldhus,

och den svarta rosen

blommar mellan mina händer

röd och vit?

Icke har jag själv tillrett

det smärtstillande medlet

eller egenhändigt öppnat den blindes ögon.

Är detta kanske en bortglömd helgondag

med kvardröjande hemlig välsignelse?

Eller gick någon förbi nere på gatan

och bad en bön?

Änglar till gäster

Abraham utan att veta

fick änglar till gäster.

Tycktes som vandrande män

på en urtidssemester.

Änglar i jordisk skrud

lämnade kvar under tältväggens lutning

skimret av Gud.

Häpen som Abraham fordom

i tältet vid palmernas Mamre

stundom jag visste, när bordsbönens mässa

var läst, och en dörr gått igen,

att jag fått långväga bud.

Sade fader Sosima

Ingen kan döma en annan,

straffa och slå,

som ej vet sig själv

långt mera skyldig ändå.

Ve dem som gladdes

att klandra och döma,

högmodigt hängde och brände!

Fräls mig från domarens

elände!

Förbryllade

Förbryllade,

med ögon barnsligt runda

vi vandra bland de sista tingen.

Likväl i ständig grubblan på de första

och på den röda önskeringen.

Ville fråga, innan vi bli myllade,

fråga Någon Övermåttan Stor,

eller fråga mor,

varför alltsammans blev så annorlunda.