Sällsamma ord.
Sov! Ingen ring bekräftar föreningen.
Jorden är din, och djup är försteningen.
Källor och träd,
blåklint och säd
lämnade du för din nya förbindelse.
Livet, som brast, var dröm och förblindelse.
Jularnas ljus,
vårarnas sus,
orgverkens högmässobrus, som förklingade,
allting är glömt av den döden betvingade.
Kvinnan du kysst
följde dig tyst,
sover med ansiktet ljust av ett leende,
blind - men i drömmarna kvar blnad de seende.
Allt vad du led
göms i din fred.
Ögonen täppta och mögel vid tinningen.
Händerna knäppta. Den långa besinningen.
