som skymta sällsamt bleka,
kring döda tänder
mina tankar leka.
En värld av tankar bodde
i varje fallen,
nu skymtar blott i gräset
den tomma skallen.
En värld av tankar bodde
i dessa hjärnor
som torkat under stäppens
livlösa stjärnor.
I fjärran dova hovslag
i tystnad svinna
och höga silverstjärnor
på fästet brinna.
B Gripenberg:
