Den resande vid norra polens hav
fann under blekrött sken från norrskenslågor
en mastodont vid bottenfrusna vågor
med snö betäckt i tusenårig grav.
Vad har urvärldens jätte närt sig av?
Det är ett spörsmål, som bland andra frågor
bekymrar zoologiska förmågor --
petrifikaterna ge ingen klav.
Så gamle Rudbeck, forskarn drar med iver
ur seklers damm och glömska din foliant,
litteraturens urvärldselefant!
Fossile patriot! Du gåtlik bliver
för den, som ej sitt hjärta värmt, som du,
hos segerfanor, ack, som multnat nu!
2.
Slå upp en sida uti Rudbecks bok:
På bistert allvar gamle herrn bevisar
att paradiset låg bland svenska isar,
att Roma burit Sveafolkets ok.
Den tvivla vågar, vore ju ej klok:
slik hädare han väldeliga risar
och, glädjestrålande, sin lycka prisar
att vara Sveriges son -- sublime tok!
I sin Atlantica han inrymt spalter
åt en latinsk version, som skrider tung,
lik romarslaven bak nordmannakung.
Jag tror mig se liktorernes gestalter,
som följa Thidrik, konungen av Bern;
rebellen bäve! de ha spön och järn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar