Den fallne

Till minnet av en finsk revolutionssoldat

»En brottsling!» säger borgaren som går förbi hans grav, 

»en sådan där, vars lik man spottar på.» — 

Nej, en hjälte, vill jag svara, ty för intet allt han gav. 

Å, hans blick var så öppen och blå! 

»En niding, en som riktat mot sitt eget land sin dolk, 

knappast värdig en ärlig mans harm.» — 

Men jag säger: han led döden för sitt trampade folk. 

Å, hans hand var så trofast och varm! 

»Med fångar gick han samman, en bror med tukthushjon, 

för usel för den kula han har fått!» — 

Men jag vet, att blott de ädla göra revolution. 

Å, hans hjärta var så kärleksvarmt och gott!

R Jändel: