ännu en gång igenom fönstret flödar.
Över mig själv som över allt omkring mig
den mjukt och vänligt faller.
Där ute droppar det i dag från taken
och luften är så lyhörd, att man nästan
kan höra huru saven sjuder genom
de unga trädens stammar.
En samling av hög och låg poesi - men inte av rubb som stubb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar