ännu en gång igenom fönstret flödar. 
Över mig själv som över allt omkring mig 
den mjukt och vänligt faller. 
Där ute droppar det i dag från taken 
och luften är så lyhörd, att man nästan 
kan höra huru saven sjuder genom 
de unga trädens stammar.
En samling av hög och låg poesi - men inte av rubb som stubb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar