Regnväder i Rom

(Akvarell efter naturen.)

Liksom ur ett ämbar det häller
på Roma den eviga stad,
och Tibern han pöser och sväller
och bullrar så smutsgul och glad,
nu in över Ghetto han strömmar
och gäckar, i det han far fram,
hos Israëls kroknästa stam
     de Rotschildska drömmar.

Men regnet från skyarne öser
och gläds åt sin grymma kapris.
Snart »romerska frågan» det löser
på just ett oroande vis.
Än Pius på Sankte Pehrs vägnar
dock tronar orubblig som soln.
Han flyttar sig icke från stoln,
     förr’n Sarder det regnar.

Hur slita ej Frankrikes söner,
som vakta här, år efter år,
att herden för kyrkan ej röner
förtret av bångstyriga får! 

108

Lungsura i vita gamascher,
marschera de tappre förbi.
En ed om »la belle Italie»
     går grov ur mustascher.

Hu, luften är gråkall och kulen,
och bakom Sankt Peters kupol
en molnsäck har knutit sig mulen
kring söderns guldstrålande sol.
Soractes vitglänsande huva 

försvinner i dimmornas flor,
där Jupiter Pluvius bor
     med febrar och snuva.

Han själv Capitolium renar
från högar av nymodigt damm.
Det forsar, det skvalar bland stenar,
där triumfatorer gått fram.
Små sjöar i togan sig dana
på Marci Aurelii staty,
tritonerna frusta och spy
     i bräddfull fontana.

På Pincio cypressen står dyster
bland palmernas slokande blad,
och alla de hedniska byster
bli döpta av himmelens bad. 

109

Men borta bli tärnornas skaror,
som stredo om skönhetens pris
och glödde vid ögonkurtis
     och lade ut snaror.

Var är hon, vår lilla prinsessa,
brunetten med nerkammad lock,
som åker med högburen hjässa
bland sorl av beundrares flock?
Förgäves otålig jag stampar
i Pincios våta allé;
jag ser ej gudinnans livré
     och mörkbruna kampar.

Vart skall man ta vägen, go’ vänner,
för vattnet, som inkräktar allt?
Ah lappri, en tillflykt jag känner:
här vinkar en räddningsanstalt.
På skylten kan var man ju läsa,
att här finns det dråpliga Est;
då Flaccus hos storfolk var gäst,
     det purprat hans näsa.

I dörren den sotige kocken
kringjublar de kommande re’n.
Fort av med den drypande rocken!
Från Spiseln ett klarare sken! 

110

Vid gyllene Montefiascone
vi få väl en gladare min ...
Men det är ju vatten, ditt vin!
     blott vatten, briccone!