Riddar Stolt

Han är glad, han är ung

och han vill och han kan,

han är stolt som en kung,

han är käck som en man.

Och hans rike är stort,

ty det gömmer en värld;

den står öppen, dess port.

Han har sporrar och svärd.

Han skall riddare bli

för allt stolt och allt skönt.

Varje slav skall bli fri,

varje fält skall bli grönt.

Allt, som andas förtryckt,

där sin frihet skall få,

och som örnarnas flykt

skola tankarna gå.

Varje själ skall bli höjd

över lumpor och stoft;

sång skall stiga med fröjd

emot himmelens loft.

Det skall bliva en värld,

full av lycka och sol

vid varendaste härd

ifrån pol och till pol.

Ty han vet, vad han vill,

och vad mänskan förmår;

hans förstånd far ej vill,

nej, som blixten det slår!

Det slår ned på allt smått

och allt lumpet och dumt

och allt gammal och grått

och allt dystert och skumt.

Undan, gråskägg och allt

som i vägen här står

för en bättre gestalt,

för en frihetens vår!

Och han svingar till häst,

och han rider åstad

som till seger och fest

och till kunglig parad.

Men en gubbe, som såg,

huru yngligen red

till sitt äventyrståg

på en obekant led,

han fick tårar i blick;

ty han tänkte: min vän,

med vad mod, i vad skick

skall du komma igen?

C Boberg: