tre trappsteg av fuktig sten -
Jag får vandra dem en gång när bot jag gjort -
genom dörren av järn skall jag blek gå ut
och gråta i solens sken.
I min källarehåla jag talat med Gud -
han var så hög och hård,
han gav oss vreda och stränga bud,
men bländar med glansen av klädnadens fåll
in i nödens och brottens gård.
Tre trappsteg av synd har jag längesen gått,
tre trappsteg av bot äro mer -
jag skall vandra dem sakta år efter år,
och en gång skall jag bada mitt grånande hår
i en sol som aldrig går ner.
D Andersson:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar