under en himmel, tung av vilande moln.
Klar som guld drar den sin fasta ring
runt ett hav av mörknande dyningar rört.
Gråa, tunga - vatten och luft och moln,
klar som guld himlens yttersta rand.
Havet sorlar... Kvällens svartnade skär
tecknat i sot mot en synrand - klar som guld.
Karin Valborg Ek:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar