lördag 16 september 2023

Dryckessång
















"
Meum est propositum in tabenia mon" av Walter Mapes
(archidiaconus i Oxford efter 1150). 

När en gång jag skiljes hän, vill jag dö på krogen; 
bägaren må stå beredd liksom förr vid knogen. 
Då skall änglaskarans sång klinga glad och trogen: 
Herre, var den tratten huld, eljest hin visst tog’en! 

Inspirerad blir jag strax som i kyrkan prästen, 
när jag dricker — går direkt så till himlens fästen. 
Hell er och ert goda vin, o I krögarnästen! 
Kylig dryck, som vatten, mjölk, flyr jag såsom pesten. 

Var och en sin egen skänk fått av allas moder; 
jag fick den att dricka vin, när jag diktar oder. 
Har jag märkt i krögarns fat en sort, som är goder, 
genast vid min första klunk strömma rim i floder. 

Så precis som vinet är, sådan versen bliver; 
intet jag förmår, när ej mat och dryck mig driver. 
Ej det duger minsta grand, vad jag nykter skriver, ¨
men vid bägarn Naso själv ej jag eftergiver. 

Ingen kråksång dock, jag ber; bort med slika funder! 
Glasen fyll, och som poet skall jag göra under. 
Brusa i min hjärnas valv några stop burgunder, 
strax Apollos eld jag får under blixt och dunder.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar