Han lever, han är inte död!
Nu sprider i skuggornas rike
uppståndelsens morgon sin glöd.
Han är inte längre i graven
där sargad och bleknad han låg.
Jag såg honom lysa som dagen
och skönare syn jag ej såg!
Han lever, och jag skall få bringa
hans vänner den Levandes ord!
Tänk, jag som är ringast bland ringa,
den minsta han har på vår jord,
tänk, jag får hans hälsning frambära,
jag sjunger min lovsång till Gud!
Mer kunde ej änglar begära
än gå med så underbart bud!
Å saliga stund utan like!
Han lever, han lever igen!
Han vandrar i segrarens rike,
min själ, inte sörjer du än?
Ditt hopp att den döde få sköta
höll kvar dig i klippgravens lund,
så fick du den Levande möta,
å saliga, saliga stund!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar