Svenskbybornas helgedom
brann i drönarbombattack
den 1 juli - tack!
1885
blev den svenskbybornas hem.
Orgeln från Odessa var,
men inget är nu kvar.
Kyrkans tretti första år
i förklarat minne står.
Världskrig sen, banditfason
och rysk revolution.
1920-tal
blev en ändlös rad av kval.
Sista året drog man ut,
i Sverige var till slut.
Några for tillbaka, men
stalinterrorn tog de män
som var vuxna när de kom
och inte helt tänkt om.
Unga kommunister tog
så en traktor fram och drog
ner den gamla kyrkans torn,
i deras rygg ett horn.
Som kulturhus fick den stå,
i förfall se åren gå,
men på 90-talet den
blev satt i stånd igen.
Torn och spira, lökkupol,
kors med samma ändamål,
ortodox och lutheran
tog strid mot själva fan.
Nu när allt förstörts igen,
känns det som för länge sen:
här får inte mänskor bo
med kärlek, hopp och tro.
Men ett fritt Ukraina ska
byggas ur ruinerna
och Guds rike ska bestå
när annat ska förgå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar