med ångerns bittra kval betungar själ och sinne:
botfärdig nalkas jag min Gud i Jesu namn
och öppnad ser för mig en Faders hulda famn.
Jag vet på vem jag tror, när modfälld och förlägen
jag saknar egen kraft att gå den goda vägen:
med redlig bättringshåg min bön till Jesus går,
och helighetens kraft jag av hans Ande får.
Jag vet på vem jag tror, när världens lust och lycka
mig vilja söva in och i fördärvet rycka:
jag Jesu varning hör och vandrar i hans spår
och så med heligt mod i frestelsen består.
Jag vet på vem jag tror, när livets glädje rymmer
och hjärtat brista vill bland oro och bekymmer:
jag minns vad Jesus led; min själ ock måste så
igenom svåra prov in i Guds rike gå.
Jag vet på vem jag tror, när dödens timme nalkas
och dagens heta kval i aftonskuggan svalkas:
min Jesus i sin död har döden bragt på fall.
Han lever, och min själ med honom leva skall.
Jag vet, på vem jag tror: men honom rätt jag prisar,
när jag mitt hjärtas tro med verk och gärning visar,
ej ropar Herre blott men Herrens vilja gör:
blott så i Kristi tro jag lever och jag dör.
J O Wallin:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar