Ur Erotiska sånger av U.C.W., Stockholm 1799
min korg med blommor fyllde jag,
min suck, med näktergalens slag,
flög att i lunden sig förena.
Alin på ängen fåfängt sökte,
på kullens höjd, och fann mig ej,
men den förvägne mötte mej
där bäcken sig bland viden krökte.
Ett år han följt mig, öm och trägen:
jag skämtat med hans bön och hot;
men nu han, störtad till min fot,
fann mig i skuggan så förlägen.
Jag darrade och kinden glödde,
jag ville fly – han höll mig kvar,
mig kyssande på tuvan bar,
och mina blommor där förströdde.
Han mig i sina armar snärde,
och gäckande min gråt belog,
och sedan grymt den blomman tog,
som gjorde hela korgens värde.
I unga flickor, frukten listen
och faran av en skuggrik lund;
ty korg och blommor samma stund
ni stackare så vådligt misten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar