Du har drömt som jag har drömt, du har känt det jag
har känt
i mina bästa och heligaste drömmar.
Samma heta och mörkröda gosseblod har bränt
hos oss båda i ådrornas strömmar.
Du som jag har dig drömt dit där alls du inte är
och i ångest sträckt mot stjärnor dina händer.
Då har dvärgar grinat mot dig: ”Se, den galne dröm-marn där ...”,
då har trollpacket visat sina tänder.
Du som jag har legat vaken under nätters tysta kamp
och hört hela världen snyfta och förbanna.
Du har gråtit som i dröm och knutit händerna i kramp
och mot väggen slagit blodig din panna.
Du som jag har sett ett land med en doftande vår
och en här utav gudar och gudinnor.
Sett en kärlekens sol som har läkt de slagnas sår,
sett ett folk av nya män och nya kvinnor.
Du som jag skall bli bunden och skydd och trampad på
för din dröm, dina tårar och ditt hjärta.
Men ditt hjärtas röda vin och din stjärna i det blå
skall ge ljus åt din ensamhet och smärta.
R Jändel:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar