O att i guld
i trohets guld
i språkets ädla marmor klara
jag bilde denna kärleks helga vara:
som en helig talisman
må denna ljuva lära
mig genom natt och stormar bära:
tanke, vid vars kärleks ljus
blekna alla fröjders rus.
*
Nej, vik hädan allt,
allt vad detta stör
O minne ljuva du som rör
invid en kärlek fager som en ängels blick.
O må i sista stunden detta
minne hos mig stå,
o må det brygga klar
över mörkren slå
o helga kärlek var
mig ledare och stav -
V Ekelund:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar