Frihetsvisan

Frihet är det bästa ting
där sökas kan all världen omkring,
den frihet kan väl bära.
Vill du vara dig själver huld,
du älska frihet mer än guld,
ty frihet följer ära.

Frihet må väl liknas vid ett torn,
där en väktar blåser av sitt horn:
du tag dig väl till vara!
När du av det tornet går,
och en annan det i händer får,
där fäller du om tåra.

Och är frihet lik den stad,'
där all ting följas väl i rad:
där är fullgott att bygga.
Varder frihet från dig villt,
då är det bästa nederspillt,
så låter jag mig bygga.

De gamla skrift och så de ny,
de bjuda frid i varjom by.
Dock kan ej frider bliva,
förutan frihet är där när,
som frid och frälse uppebär
och ofrid må fördriva.

Haver du frihet i dine hand,
du lyckt väl till och bind om band,
ty frihet liknas vid en falka,
att ho som frihet giver upp,
han skulle tagas vid sin tupp
och sättas ibland skalka.

Flyger frihet bort från dig,
hon kan väl sedan vakta sig,
evart du red eller rände.
Du kan ej giva så stort rop,
du sitter dock kvar i kappo snop,
och bort flög höker av händer.

Jag råder nu dig, hav frihet kär,
om du kan märka vad frihet är,
hon är ej god att mista.
Frid och frälse drager hon hem,
hugnad och glädje allom dem
som skyla under hennes kvistar.

Frihet är en säker hamn,
det visar frihet med sitt namn
dem som henne kunno lyda.
En hamn vär för vind och våg,
frihet beskärmar både hög och låg,
ty bör man frihet pryda.

Version bearb av E von Qvanten:

Frihet är det ädlaste ting 

sm sökas må all världen kring, 

den frihet väl kan bära. 

Vill du dig självan vara huld, 

du älske frihet mer än guld, 

Ty frihet följer ära. 

Frihet må liknas vid ett torn, 

där väktarn blåser i sitt horn: 

det klingar så klart och vida! 

Om från det tornet ut du går 

och en annan det i händer får, 

då fäller du tårar strida. 

fvver du frihet fått i hand, 

lyck väl till och bind om band, 

att ej hon dig förlåter; 

hon liknar falken, stolt och snar; 

om en gång bort han flugit har, 

du får honom icke åter. 

Nu råder jag dig: hav frihet kär, 

om grant du märker vad frihet är, 

vad trofast hon dig bringar! 

Frid och frälse drager hon hem, 

hugnad och glädje allom dem, 

som skyggas av hennes vingar.

 
Thomas Simonsson: