Till en sörjande fader (C E v Schantz)

"Säg ett ord till tröst för fadern, nedböjd av det hårda slag,
och till tröst för mig därjämte" - skriver mig min son i dag.

Solon (så förtäljer greken) grät en son, sitt hjärta kär,
och från släkt och vänner hördes tröstens gamla formulär:

"Vartill hjälper, att du gråter? Vad ej ändras kan, fördrag!"
"Just därför att det ej hjälper (sad´ den vise), gråter jag."

Ack, en sådan tröst är ingen, är ett gäckeri till slut,
och den första tröst här nere är dock att få gråta ut.

Men du vet, det ges en bättre, kommen ifrån högre rum:
Pilten är ej död, han sover, säger evangelium.

Pilten är ej död, har dragit till ett annat land åstad,
till ett högre lärosäte, och fullbordar där sin grad.

Lärare med änglavingar undervisa honom där;
av det ljus, han där förnimmer, solen här blott skuggan är.

Toner får han där att höra, han som jordens sång fann skön,
rena som Gud Faders tankar, rörande som Sonens bön.

Där är honom gott att vara: i en evig morgonvind
lättare hans hjärta klappar, rosigare är hans kind.

En gång faller han med glädje åter till ditt fadersbröst. -
Ingen högre lära vet jag, känner ingen bättre tröst.

(1827)

E Tegnér: