Hjärtat

Till ungdomen vid Uppsala akademi

Barn av himlen hjärtat var,
men det sattes av sin far
uti skola på vår jord,
följt av trenne fadersord,
och vart ord i hjärtats
alla vinklar ljöd,
innan än det smärtats
ibland köld och nöd,
innan än det svärtats
av en värld så snöd.

Hjärtat måste vara varmt,
om det ej skall bliva armt,
måste över allt ha kärt
vad som är dess kärlek värt.
Därför skall det strida
till det sista drag,
därför skall det svida
under hårda slag,
därför skall det bida
en fulländningsdag.

Hjärtat måste vara helt,
mellan vitt och svart ej delt,
höra blott det sanna till,
göra vad det rätta vill,
och ej sedan tveka
om det godas makt,
ej sin Gud förneka
för Pilati vakt,
intill döden bleka
fromt och oförsagt.

Hjärtat måste vara rent,
kunna yppa vad det ment;
sättas fläckar utanpå,
ingen kommer inifrå!
Klart det skall sig spegla
uti ljusets flod,
hava till sin regla:
oskuld, frid och mod,
och sin tro besegla
med martyrens blod.

Kulen andas tidens fläkt,
sliten blir min vandringsdräkt,
trampa skall jag trötta fjät,
spör dock ej: vad lider det?
Livets kalk må bräddas
bittert eller lent,
dödens säng må bäddas
tidigt eller sent,
endast hjärtat räddas
varmt och helt och rent.

J O Wallin: