Men har du ingenting mer?
Ingen pappa med pengar
så vitt jag ser.
Trodde du dig om att växa
ut ur den givna ramen
utan så mycket som en
studentexamen?
Var du ett ljus i skolan?
Ack, det gör ingenting!
Så barnsligt att tro, att man spränger fattigdomens ring
med så billiga medel
som begåvning och flit!
Du fick passersedel
bara hit.
Måsar och änder tigga.
Du är deras bror.
Men det drar vasst från Slussen
och du har dåliga skor.
Här bakom kiosken vid kajen
är lite lä.
Var har du lärt dig att skära
så skickligt i trä?
Se, en så vacker madonna!
Ingen italierare
kunde ha skurit dragen
mildare, renare!
En skönhetslängtan som denna
kan kvävas, men ej bli död.
Och kvävda lågor kan bränna
värre än glöd.
Hjälpte det inte att sträva?
Slet du, tills viljan brast?
Så kom du aldrig ur
din pariakast.
Det som du drömde och ville
blev aldrig till gärning frälst -
sen kan man sjunka och sjunka
hur djupt som helst.
Livet är inget lotteri.
Högt stiger bara den
som fått en okuvlig vilja
i begynnelsen.
Nej, du ska se det klarar sig!
Är det för sent?
Bli inte arg för jag tröstar,
det var ej så illa ment!
Man ska inte tro man har vingar,
blott lämpa sig efter måtten.
Visst fastnar man, men man står stadigt
om man står kvar på botten.
Bäst om man låter vingen
få tyna bort.
Bär den en? Det vet ingen,
och livet är kort.
Slita till födans gåva
och inte begära mer,
så bör man göra, och sova
när solen går ner!
Fattiga son av Sverige,
sov i natt utan sorg,
i Frälsningsarméns härbärge
vid Kornhamnstorg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar