söker, en fåfäng narr, annat än kärleken själv,
som med den skönaste nymf ej är nöjd, om han icke får säga:
Denna - vad tycker ni väl? - denna, o Bröder, är min!
Skänker mig himlen en ung, förförisk blomstrande Flicka,
vore dess hjärta ock värdigt att älskas av mig,
litet mig angick då om dess mor sålt blommor på gatan
eller av fjädrar beprydd åkt i en skimrande vagn.
Fast dess händer ej lärt att röra klaveret och cittran,
fast hon en bokstav ej läst av Voltaire och Rousseau,
fast bekikad och kikande själv från Amfiteaterns
bänkar ej Kotzebues rörande dramer hon ser,
skulle jag stolt ändå till mitt hjärta den älskande trycka,
skulle jag ömt ändå kyssa dess rosiga mun.
Ära jag önskade mig av de värv som ära förtjäna,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar