Med dödens svarta flagga Handeln seglar
och Världsförenarn är en fruktad gäst, '
ty böljan själv är smittad, och man reglar
var öppen strand för fruktan eller pest.
Och året om är himlen mörk som sorgen,
och sommarsolen blott en Saga är.
Det växer gräs på de förödda torgen,
och tiggarstavar, var en lund är när.
Från dörr till dörr de bleka barnen löpa
och tigga bröd och växa opp till brott.
Ack! det är lätt att med en skärv få köpa
sig fri från ögonblickets ömkan blott.
Men vill du giva, så att änglar glädas,
så avhjälp ej, men förekom en nöd:
Tänk uppå allas, men dock helst de spädas,
och den som arbet´ ger, ger också bröd.
Till ingen annan gåva är du pliktig,
all annan är förspilld; ju mer du ger,
ju mer begärs det: som en vattusiktig,
ju mer han dricker, törstar desto mer.
Giv därför ej för dagen, men för livet;
den Vises gåva tusendubblar sig.
Tro, att med seder är det bästa givet,
och tänk ännu, när du förbarmar dig!
E Tegnér:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar