Jag hade slagit min lyra i stycken,
trodde jag ej på Gud.
Gud visar mig vägen
ur dimman till solens lysande disk.
Han älskar de lättfota vandrare.
Därför gav han mig all denna sorglöshet.
Jag litar fast som på ett hälleberg.
En samling av hög och låg poesi - men inte av rubb som stubb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar