vem är den som liknas kan
vid din gudoms stora kraft?
Ingen har från Adam haft
sådan far av evighet,
sådan mor, vi ser ju det,
ingen här din like vet.
Döparen, o store Gud,
som gick före med ditt bud
att bereda väg åt dej,
han så ödmjuk möter mej,
kallar sig en annans röst,
ropande i väst och öst,
sänd med både dom och tröst.
Han ej värdig känner sej
att ta av en sko på dej.
Vad är då jag Adams barn?
Skugga, stoft och damm och skarn!
Jag är inte värd att stå
på den jord du trampat på
eller i din förgård gå.
Men, du skott från Davids rot,
jag vill dej med bön och bot
reda plats i hjärtats rum,
som du vill i varje tum.
Gör det du som gör det bäst,
kom dit in och var min gäst,
ge en salig julefest!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar