Tag mot en julklapp, fast ibland de ringa.
Men bättre att ge någon, än ge inga.Om gåvans värde döms av hjärtat, som den gett,
då äger denna ett.
Det ges en konst, att så sin taskbok bruka,
att hon kan likna änkans oljekruka,
som nyttjades var dag, och tömdes ej ändå,
men hon är känd av få.
Man öppne henne, såsom du, för nöden:
så skall en gång den store plundrarn döden
där hitta mynt, som går långt bortom graven än:
Det är välsignelsen!
M Choraeus:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar