Lycksalig den som stödd på eget stop

Lycksalig den, som stödd på eget stop
till gäster inga gynnare behöver,
man dricker brorskål med dem allihop
och har ändå till slut buteljer över.

Lycksalig den, som hungrig klockan två,
Ej väntar främmande, då han ser faten.
Och, när han gäspar, utan krus kan gå
Att taga sig en middagslur på maten.

Lycksalig den, som, fri ur tvångets band,
Kan, bäst han gitter, prata eller sjunga,
Och, när han bara fått en tår på tand,
Ej är så noga om en tand för tunga.

Lycksalig den, som får med hjärtlig fröjd
En glad och god och egen gumma klappa,
Som är så nöjd, när hon ser gubben nöjd,
Och säger: drick och håll dig rolig, pappa.

Lycksalig den, som alltid lever viss
Att ej hans privilegium inskränkt bliver;
Ty glädjen blott är hans fideikommiss,
Och flit och dygder hans prerogativer.

J O Wallin: