så skälvande ur fönstret tränger ut
till parkens spisande, som hålla andan
för Richard Wagners varma "Wienerblut".
Kom, kära, låt i dag oss sorglöst lunscha
och unna oss ett glas, som sätter piff!
Fast jag ej annars hör till dem som punscha,
skall smaka liten gul aperitif...
Ack, hulda symfoni, som sammanflätas
av blommors doft och allt som bjuds att ätas,
av Wagnerspiel och dig, min Ögonsten!
O, lägg ditt huvud mot mitt tinningben!
Därute larmar världen, firmor rasa,
med kniv på tunga ävlas utan slut.
Och drar man perspektivet söderut,
i Tyskland sprider Hitler skräck och fasa...
Min älskade, vad bry vi oss om nazis?
Se färsk potatis, nej se, färsk potatis!
A:lfr-d V:stl-nd (Nils Hasselskog):
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar