Ack, kära min Malin, var inte så brå´ på gröten!
Lät andra ha lyckan och omak att stå för stöten!
När andra bli stora och göra sig namn,
så kunna vi segla så sakta i hamn
och taga, och taga varannan i famn.
Här slipper du krusa för Pål och för Pär och niga;
här kan du få tala, vad hjärtat begär, och tiga;
här kunna vi dristigt slå näven i bord
och truga varannan med kärliga ord
och säja, och säja: "För mej äst du gjord!"
Vi bruka vår frihet förutan att be och väga;
vi leva som prinsar, och allt det vi se vi äga;
jord, himmel och nöje, det tryter oss ej,
och du äger mej och jag äger dej,
och vill du, och vill du ha mera, så säj!
Slå tvånget vid örat och högfärden med dess syster,
och kläd dej och pläga dej, bäst som du vill och lyster!
Här är jag din herre och du är min fru.
Vem kan så väl sova från sju och till tu
och älska, och älska, som jag och som du?
Kom, brukom vår frihet, ty lyckan är dyr att köpa!
Hon kostar vår sällhet, ändock hon är yr att löpa.
Er tjänare, Höghet, er tjänare, Nåd!
Själv skall ni få koka och supa ert såd,
om Malin, om Malin vill följa mitt råd.
O v Dalin:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar