redan ut i villsam värld?
Skulle klang och meter
vara
pass och pengar på er färd?
Mellan dukar och paletter,
penslar, terpentin, kopal
har jag livet hemligt gett er
i skizzböcker, hundratal.
För att pröva livets gåva
samlen I er nu till bok;
sådant mod må visst jag lova,
men jag räds, det går på tok.
Från förläggarn till den snöde
krämarn — tvenne tuppfjät blott!
Ack, och gruvligt är det öde,
all makulatur har fått.
Svepas ni en dag kring sillen —
och slikt händer, som man vet —
på er far ej ovett spillen:
ut — ni själva velat det!
