Ack Värmeland du sköna, du härliga land,åt dig har vi givit vår ungdom.
Vi slitit och strävat med valkig hand,
och tröttnade gjorde vi stundom.
Men aldrig vi sveko din väna bygd,
ty här har vi fostrats i furornas skygd
och stojat och lekt i vår barndom.
Nu har vi exercerat med penna och bläck,
med nålar och slevar och mjölkhink.
Vi lärt oss ta ur varendaste fläck
och läst om båd tjäder och bofink.
Nu ska det bli dagbok och fint protokoll,
en väluppgjord budget och kassakontroll,
och kommunalanställd hemvårdarinna.
Nu ska vi åt folket ge kalori
och foderenheter åt grisen.
Nu ska det bli mat med vitaminer i
och andra bullar vid spisen.
Och nu när vi kommer i uniform,
vårt krav och vår fordran får annan norm,
nu ska det bli ordning och reda.
Men tänk - om de inte vill ha kalori
och förstår vad mineraler är värda!
Och tänk - om de inte törs äta järn
och begriper att vi är lärda!
Ja, då fär vi väl koka som förr vi har gjort
och kämpa som förr emot trasor och lort,
och vara blott Lena och Gärda!
H Hedqvist:
