En onsdagseftermiddag i oktober

En onsdagseftermiddag i oktober

då samlas här på Stäppen hela flocken

av ivriga beundrare av Kocken,

med stora, pilsnerpilska ögonglober.

Han råder bland kastrullerna och locken

i Stäppens kök, vår magnifike broder,

men fråga inte mig hur kan kan bo där,

ty helt enorm är matkulturekrocken.

På ålderns höst han börjat med att fäkta,

och frågan är om det hans liv förlänger

- men kanske har han synder som ska sonas?

Än har dock inga revben blivit bräckta,

och nu vi in i Stäppens kök oss tränger

för att få gratulera dej, o Jonas!

A Holmberg:

Vid Svens bår

I livet var du blott en stackars råtta
och hade väl ej mången nära vän.
Men ändå står vi här och sörjer än,
och på vår saknad är det ingen måtta.

En trogen granne var du verkligen.
Omkring din bår vi står nu, cirka åtta,
och innan mull vi över dig skall skotta,
vi hälsar dig en sista gång, o Sven!

Ty när vi själva sista sucken drar,
vi inget företräde har framför dig:
oss döden grymt förstör på samma sätt.

Ljuvt skall ditt minne bland oss leva kvar.
Vi vet att livets stormar mer ej stör dig;
du genomled idag din sista tvätt.

(Sven bodde på studentkorridoren Stäppen, Laurentiistiftelsen i Lund,
och avled hösten 1992 i ägarens, Jonas "Kocken" Gunnarssons, tvättfat).

A Holmberg:

Vid inflyttningsfest på Studentlyckan hösten 1992

Att vår Thomas och hans Helén
i en tvåa har flyttat samman,
vet väl numera var och en,
ty det firats med fröjd och gamman,
pilsner, viner och pärgratäng.
Sent kom folk denna kväll i säng.

På en timme vår Herre bjöd
(eller var det vår statsminister?),
ej behövde vi lida nöd
fastän kvällen var kall och bister.
Stearinljus med strålglans blid
lyser ännu i vintertid.

Må så lycka och ro därtill
i er lägenhet alltid mötas!
Då ska hälsan ej tiga still,
då ska plikten med glädje skötas!
Lyckan kommer och lyckan går,
men Studentlyckan, den består!

A Holmberg: