Holofernes en gång bjudit

Holofernes en gång bjudit

på supé en änka - Judit.

A Wallengren:

Efter år och dag

Vi mötas igen, och jag rodnande märker, 

att du blivit vackrare blott sen vi brutit. 

Jag undrar om det väl ett kärlekens verk är? 

Ty vi ha ej älskat, varandra blott njutit. 

Det ser jag nu klart, ty fast länge jag lidit 

och pinats av minnen som hånande ropat, 

du har dock till sist utur sinnet mig glidit, 

och dina små spår har ur hjärtat jag sopat. 

Vårt samliv var skönt som en sjungande brasa, 

som frysande gästerna värmer och smeker. 

Vi hunno tillräckligt att smeka och rasa, 

och trött kan man bli, till och med när man leker. 

Den första du var . . . Om ej ordspråket ljuger 

ditt minne blir ljuvast, om ock ej det största. 

Den första förfriskande bägaren duger 

mer än den man får sen man upphört att törsta. 

Vi se på varandra . . . Du minnes den dagen 

du höll mig om halsen, när dårad, betagen, 

jag stammade ord, vi nu ej kunna fatta. — 

Vi se på varandra, och tvunget vi skratta.

A Wallengren:

Jag är så förfärligt pank på pesetas

Jag är så förfärligt pank på pesetas,

att efter min make månde det letas. 

Långt hellre jag vore gift miljonär, 

än vandra allen med 1 styver här.

A Wallengren:

Kolsvarta, luktlösa liljor

Kolsvarta, luktlösa liljor, 

violblåa jättetulpaner, 

brännande röda jasminer, 

skymningsgrånande vallmor! 

Sådan skala på färger 

drömmarens pensel brukar. 

Med dem målas stora tavlor, 

som aldrig komma på dukar.

A Wallengren:

:

Julrim

Dessa kunna beröra de mest skilda ting, från Absalon till Öronspruta, men man måste alltid hålla sig strängt till sanningen, därför att det är så gräsligt sällsynt nu för tiden.

Man kan börja så högt man vill. Grannen börjar och den andre fortsätter:

Adelsmannen ropar "leve!" 

för sig själv när han blir greve.

(En socialistisk sättare vill att jag istället skall skriva

Adelsman är varje son 

som till fader har ett "von"

Nej, sättare, det är ett dåligt sätt)

Bonden sig med fingrar snyter,

när hans blåda näsduk tryter.

(Socialisten föreslår:

Bourgeois är varje bracka

som ej lånar dig en hacka.

Nej, jag går ej in därpå! Avbryt mig ej mer)

"Cisådär!" vi ropa när

fästmön får en annan kär.

Dvärgen skiljes lätt från jätten,

se´n man omsorgsfullt har mätt´en.

Enkan uti livets öken

spökar ut sig som en fröken.

Fröken kallas varje mö,

som ej vill som sådan dö.

Göken lägger ägg hos andra

för att slippa barnen klandra.

Hämnas är så fult, att man

blott i smyg det göra kan.

Ingenting retar så en kapten,

som när ej groggen är riktigt ren.

Jag kan ej äta den framsatta biffsteken,

förthy den företer tydliga livstecken.

Kon med hornen går att stånga.

Stångjärnshammarn går med ånga.

Lantbruk blir en ren skandal,

idkat av en amiral.

Mormorn i mormonens länder 

får sju barnbarn uti sänder

(ty hon blir ju alltid styvmormor).

Nansen uppå Nordpolens topp

värmde sig med en galopp.

Ovanpå terminens slutpisk

tröstar gossen julens lutfisk.

Pigan smädar livligt frugan

i den trevna jungfrustugan.

Qvinnfolk äro ganska bra

att vid varje bröllop ha.

Rosen är rätt skön, men lilja

rimmar bättre uppå "vilja"!

Strindberg guldet vill fixera

för att mig testamentera.

Tvillingar och gamla växlar

gör att fadren färgen växlar.

Ugglan på sitt huvud vrider

så att det går av omsider.

Vinet är den dryck, som man

plägar ge en gentleman.

Wallenstein var visst ej feger,

men - han dog dock uti Eger.

Xellensen får regera,

vad kan man begära mera.

Yxan tjänar till att sätta

yxskaft på, och det med rätta.

Zoologen mördar lärkan,

för att se om hon har kvärkan.

(Denna sjukdom heter egentligen kvarkan och förekommer helst hos hästa, men hos lärkan måste den för rimmets skull heta kvärkan. Inga invändningar).

Åskan för försäkringsbolag

vållar ett förfärligt olag.

Älskande ha ofta gnabb.

Andra stackare ha skabb.

Örnen stolt i molnen flyger.

Björnen lömskt i farstun smyger.

Det senare vill säga, om björnen är så usel, att han är en människa. Ty dylika björnar lär det finnas, enligt vad du, rodnande läsare, synbarligen vet. För oss andra är det icke så farligt. Vi skjuta ett godmodigt revolverskott ut i förstun och fortsätta därpå föra julestuga, bland annat roande oss med julgåtor. 

A Wallengren (Falstaff, fakir):

Flugan

Djur, oskyldiga, lilla!

Hjärterent, utan flarn,

surrade du så stilla,

tills uti spindelns garn

du föll och mådde så illa.

Adjö, mitt älskade Barn!

A Wallengren (Falstaff, fakir):

I Indien finns en sekt, som kallas "strypare"

I Indien finns en sekt, som kallas "strypare".

Den är för hemsk att närmare beskriva.

Ej fullt så hemska äro svenska kypare,

fast vilda vanor ofta de bedriva.

De äro hövliga, ja, jordekrypare

om du en gärd av silver täcks dem giva.

Men ger du ingenting

så samlas de i ring

och tisseltassla bort din enda, goda ära.

Slik vildhet månd´ oss storliga förfära.

A Wallengren (Falstaff, fakir):

Novemberdag

Novemberdag, Allhelgonadag.
Vissna löv på Allhelgonadag.
Luften är grå och vinden är svag,
vinden lyfter i löven lätt.
Nu virvla de tunga, tätt.

A Wallengren (Falstaff, fakir):

A B C

AMMOR kallas unga mammor,
som på landet varit flammor.

BUFFELN är ett hornigt djur,
ömsom ko och ömsom tjur.

CYPERN är minsann en ö,
för den ligger i en sjö.

DROMEDAREN med sin puckel
går i öknen ut på ruckel.

EREMITEN ensam går,
trivs ej, om han sällskap får.

FASTER kallar man den moder,
som har fadern till sin broder.

GIRIGBUKEN samlar gull.
Gull ej annat är än mull.

HOLOFERNES en gång bjudit
på supé en änka, Judith.

INGEFÄRA uppå filbunk
luktar bättre än en Nil-skunk.

JEREMIAS - en profet -
mycket ont i världen slet.

KORS i herrans jössu namn!
är väl detta Köpenhamn?

LOPPAN har en massa fötter,
därför blir hon aldrig trötter.

MASTODONTEN i ett gungfly
kan ej jägarns bössor undfly,

NEGERN är så svart, att man
honom knappast skönja kan.

ODALMANNEN går och koxar
på sin präst och sina oxar.

PROLETÄREN gärna ville
dricka punsch och spela kille.

QVAST och QVINNA bägge 2
pläga stavas nu med k.

ROBINSON av glädje röt,
när han fann en kokosnöt.

SUGGAN älskar att sig klia
i sin eleganta stia.

TRANAN dansar mest med sparvar.
Herreje, vad sparven larvar!

UPUPA-EPOPS-kalops
kan man propsa i en mops.

VATTNET är ett farligt gift,
vilket omger VIsby stift.

WASMUTHS liktornsringar smärta,
om du får dem i ditt hjärta.

XERXES samlade en här,
som helt säkert upplöst är.

YTTERROCKENS mattblå foder
gör dig varm och glad och goder.

ZONTARIFFEN för en krona
för dig fjärran från Landskrona.

ÅNGAN är ett dimmigt ting,
som får hjul att gå ikring.

ÄDELSTENEN Koh-i-noor
tror jag knappast att du får.

ÖLOST uti festligt lag
höjer levnadens behag.

A Wallengren (Falstaff, fakir):