Barfrost

Sammetsbrunt sig hopar

vinterskymningens dunkel tätt;

röda och lysande

stiga rökarna

över tyst och barfrusen slätt,

och i vägens gropar

blinkar vattnet,

sakta frysande.

Och den sista svaga

vinden lägger sig, allt är

andlöst tigande,

medan röda dimmor draga

över månen, upp i öster

hastigt stigande.

V Ekelund:

Barfrost

Guld och blek koppar! Rimfrost på guldbruna gärden!

Glittrande kall är den vida och gyllne världen.

Solflod och guldflod jag ser genom molnen sig tvinga,

skrattande kylig som viljornas vässade klinga.

Leende trotsig den fram genom rymderna bryter,

strålgul och frostig kring ängar och gärden den flyter.

Hör, den får ljud, och det jublar i vidderna klara!
Hör, hur all världen får sjungande röst till att svara!

Slagen och sargad och skövlad väl tusende gånger

sjunger hon trotsigt den eviga livslustens sånger.

K Boye: