Ur Amos´ profetior

Jag såg Herren stå invid altaret, och han sade:

Slå till pelarhuvudena, så att trösklarna bävar,

och låt spillrorna falla över huvudet på alla där.

Deras sista kvarleva skall jag sedan dräpa med svärd.

Ingen av dem skall kunna undfly,

ingen av dem skall kunna rädda sig.

Om de än bröte sig in i dödsriket,

så skulle min hand hämta dem fram därifrån;

och fore de än upp till himmelen,

så skulle min hand hämta dem fram därifrån;

gömde de sig än på toppen av Karmel,

så skulle jag där leta fram dem och hämta dem ned;

och dolde de sig än undan min åsyn

på havets botten,

så skulle jag där mana ormen fram

att stinga dem.

Om de läte föra sig bort

i fångenskap av sina fiender,

skulle jag bjuda svärdet

att där komma och dräpa dem.

Ja, jag skall låta mitt öga vila på dem,

till deras olycka och icke till deras lycka.

Amos:

Hannas lovsång

Mitt hjärta fröjdar sig i HERREN; 

mitt horn är upphöjt genom HERREN. 

Min mun är vitt upplåten mot mina fiender; 

ty jag gläder mig över din frälsning. 

Ingen är helig såsom HERREN,

ty ingen finnes förutom dig; 

ingen klippa är såsom vår Gud. 

Fören icke beständigt så mycket högmodigt tal;

vad fräckt är gånge icke ut ur eder mun. 

Ty HERREN är en Gud som vet allt, 

och hos honom vägas gärningarna. 

Hjältarnas bågar äro sönderbrutna, 

men de stapplande omgjorda sig med kraft. 

De som voro mätta måste taga lega för bröd,

men de som ledo hunger hungra icke mer. 

Ja, den ofruktsamma föder sju barn, 

men den moder som fick många barn vissnar bort. 

HERREN dödar och gör levande,

han för ned i dödsriket och upp därifrån. 

HERREN gör fattig, han gör ock rik; 

han ödmjukar, men han upphöjer ock. 

Han upprättar den ringe ur stoftet, 

ur dyn lyfter han den fattige upp, 

ty han vill låta dem sitta bredvid furstar, 

och en härlig tron giver han dem till arvedel. 

Ty jordens grundfästen äro HERRENS, 

och jordkretsen har han ställt på dem. 

Sina frommas fötter bevarar han, 

men de ogudaktiga förgöras i mörkret, 

ty ingen förmår något genom egen kraft. 

De som strida mot HERREN bliva krossade, 

ovan dem dundrar han i himmelen; 

ja, HERREN dömer jordens ändar. 

Men han giver makt åt sin konung, 

han upphöjer sin smordes horn.

Gud, dig lovar man i stillhet i Sion (Psalm 65)

För sångmästaren; en psalm; en sång av David. 

Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte. 

Du som hör bön, till dig kommer allt kött. 

Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser. 

Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. 

Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel. 

Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, 

du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran; 

du som gör bergen fasta genom din kraft, ty du är omgjordad med makt; 

du som stillar havens brus, deras böljors brus och folkens larm. 

De som bo vid jordens ändar häpna för dina tecken; 

österland och västerland uppfyller du med jubel. 

Du låter dig vårda om landet och ger det överflöd, 

rikedom i ymnigt mått; Guds källa har vatten till fyllest. 

Du bereder säd åt människorna, när du så bereder jorden. 

Dess fåror vattnar du, du jämnar det som är upplöjt; 

med regnskurar uppmjukar du den, det som växer därpå välsignar du. 

Du kröner året med ditt goda, och dina spår dryper av fetma. 

Betesmarkerna i öknen drypa, och höjderna omgjorda sig med fröjd. 

Ängarna hölja sig i hjordar, och dalarna betäckas med säd;

man höjer jubelrop och sjunger.

Simeons lovsång (Nunc dimittis)

Herre, nu låter du din tjänare fara hädan 

i frid, efter ditt ord, 

ty mina ögon har sett din frälsning, 

vilken du har berett 

till att skådas av alla folk: 

ett ljus som skall uppenbaras 

för hedningarna,

och en härlighet som skall givas 

åt ditt folk Israel.

Jag vill tacka dig av allt mitt hjärta (Psalm 138)

Av David. 

Jag vill tacka dig av allt mitt hjärta; 

inför gudarna vill jag lovsjunga dig. 

Jag vill tillbedja, vänd mot ditt heliga tempel, 

och prisa ditt namn för din nåd och sanning, 

ty du har gjort ditt löftesord stort 

utöver allt vad ditt namn hade sagt. 

När jag ropade, svarade du mig; 

du gav mig frimodighet, 

och min själ fick kraft. 

HERRE, alla jordens konungar skola tacka dig, 

när de få höra din muns tal. 

De skola sjunga om HERRENS vägar, 

ty HERRENS ära är stor. 

Ja, HERREN är hög, 

men han ser till det låga, 

och han känner den högmodige fjärran ifrån. 

Om ock min väg går genom nöd, 

så behåller du mig vid liv; 

du räcker ut din hand till värn mot mina fienders vrede, 

och din högra hand frälsar mig. 

HERREN skall fullborda sitt verk för mig. 

HERRE, din nåd varar evinnerligen; 

övergiv icke dina händers verk.

Jorden är Herrens (Psalt 24)

Av David; en psalm. 

Jorden är HERRENS och allt vad därpå är, jordens krets och de som bo därpå. 

Ty han är den som har lagt hennes grund på haven, den som på strömmarna har berett henne fäste. 

Vem får gå upp på HERRENS berg, och vem får träda in i hans helgedom? 

Den som har oskyldiga händer och rent hjärta, den som icke vänder sin själ till lögn och den som icke svär falskt. 

Han skall undfå välsignelse av HERREN och rättfärdighet av sin frälsnings Gud. 

Sådant är det släkte som frågar efter honom; de som söka ditt ansikte, de äro Jakobs barn. Sela. 

Höjen, I portar, edra huvuden, höjen eder, I eviga dörrar, för att ärans konung må draga därin. 

Vem är då ärans konung? Det är HERREN, stark och väldig, HERREN, väldig i strid. 

Höjen, I portar, edra huvuden, höjen dem, I eviga dörrar, för att ärans konung må draga därin. 

Vem är då denne ärans konung? Det är HERREN Sebaot; han är ärans konung. Sela.

Sakarias lovsång

Lovad vare Herren, Israels Gud, 

som har sett till sitt folk och berett det förlossning, 

och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn 

i sin tjänare Davids hus, såsom han hade lovat 

genom sin forntida heliga profeters mun.

Ty han ville frälsa oss från våra ovänner 

och ur alla våra motståndares hand, 

och så göra barmhärtighet med våra fäder 

och tänka på sitt heliga förbund, 

vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham, 

Han ville beskära oss att få tjäna honom 

utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand, 

ja, att göra tjänst inför honom 

i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar. 

Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, 

ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom, 

till att giva hans folk kunskap om frälsning, 

i det att deras synder bliva dem förlåtna. 

Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, 

som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden, 

för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' 

och så styra våra fötter in på fridens väg.

Herdepsalmen (Psaltaren 23)

En psalm av David.

HERREN är min herde,
mig skall intet fattas,
han låter mig vila på gröna ängar;
han för mig till vatten där jag finner ro,
han vederkvicker min själ;
han leder mig på rätta vägar,
för sitt namns skull.

Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal,
fruktar jag intet ont,
ty du är med mig;
din käpp och stav, de trösta mig.
Du bereder för mig ett bord i mina ovänners åsyn;
du smörjer mitt huvud med olja
och låter min bägare flöda över.

Godhet allenast och nåd skola följa mig i alla mina livsdagar,
och jag skall åter få bo i HERRENS hus, evinnerligen.

Marias lovsång (Magnificat)

Min själ prisar Herrens storhet,
och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet;
och se, härefter ska alla släkten prisa mig salig.
Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig,
och heligt är hans namn.
Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte
över dem som fruktar honom.
Han har utfört väldiga gärningar med sin arm,
han har skingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
Härskare har han störtat från deras troner,
och ringa har han upphöjt;
hungriga har han mättat med sitt goda,
och rika har han skickat bort med tomma händer.
Han har tagit sig an sin tjänare Israel
och tänkt på att bevisa barmhärtighet
mot Abraham och mot hans säd till evig tid,
efter sitt löfte till våra fäder.

Maria: