Man oss, som älska Sveriges minnen, skyller
att vi dess forntid smickrande berömma,
men stundens krav och folkets rätt förglömma,
förälskade i karolinska kyller.
Ja, vi bekänna, minnets sol förgyller
den storhets bild, som våra hjärtan gömma;
mer fort, mer eldigt våra pulsar strömma,
när med beundran Sveriges hävd oss fyller.
Men ur det flydda växa framtidsskördar,
och ve det folk, som minnets skatt föraktar
och tacksamhetens känsla fåvitskt mördar!
En usel son är den, sin far ej aktar,
eländig den, som ej sin moder vördar!
Vid Minnets kummel Hoppets genius vaktar.
2.
Men minnets dryck kan kanske kraften döva,
med tomma drömmar har man farligt kelat...
låt vara, att så sägas kan. Men pröva,
om I det ären eller vi, som felat!
Just Sveriges framtid ha vi värna velat
med krav att Sveriges ungdom vapenöva,
när I med fredsidyller, vilka söva,
hart nära landets självbestånd förspelat.
För Sveriges framtid utslagsrätt vi yrka
åt odalmän, ej storstadsradikaler,
och mot er otro sätta trones styrka.
Långt mer än edra frihetsbacchanaler
för Sveriges framtid gäller Sveriges kyrka.
Vi valt vår post: vi ändra ej signaler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar