fylles av okänd lust bävande hjärtat ibland;
är det, som ville du hän i oändliga rymder försvinna,
kasta dess jordiska dräkt bort från din ande en stund; —
följ då med barnslig tröst den underkraft, som dig leder,
låt dina blickar med mod dricka det himmelska ljus!
Vet — den stunden kallar dig Gud till herrliga syner,
lyfter den slöja, som djupt höljer hans strålande bild.
Ögonblicket är då mer värt än ett år ibland fröjder:
göm, vad du vinner därav, göm det för dagar av kval.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar