I, den olympiska Zeus’ ocli Mnemosynes härliga
döttrar,
I, från Pierias dal, hören, o Muser, min bön!
Skänken välsignelse mig ifrån gudarna, låten mig
njuta
städse hos människors barn aktning och rykte
som god!
Vare jag vänner till lust, ovänner en tagg uti ögat,
värdig de förras gunst, men för de andra en
skräck.
Jordiskt gods är mig kärt, dock icke med pock det
förvärves
nånsin av mig, ty till sist kommer dock straffet
en gång.
Skatter, som gudarna skänkt, ej kunna de rövas
från mannen,
varken i samhällets djup eller på tinnarnas
höjd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar