På Lingbo capellkyrkas invigningsdag

 

Tankar framställda på Lingbo capellkyrkas Invigningsdag den 2 augusti 1829

Du store dag som ej har haft sin like - 

i Lingbo by för fattiga och rike - 

stäm upp ditt lov till Gud i höjden,

låt skog och berg ge eko utav fröjden. 

Nu firar Herrens Hus sin bröllopsfest i norden,  

giv att vår bön ej består av blotta orden, 

men av rent hjärta flyta må - 

då hoppas vi Guds bistånd få. 

Välsigna, store Gud, det vackra hus - 

behåll däri din rena läras ljus, 

din nådes hand den svaga räck 

och syndaren ur dvalan väck. 

Låt efterkommande i flera leder 

få njuta detta som en heder; 

må ingen utan andakt här gå in,

vare nu och städse önskan min.

Dikt uppsatt i kyrkans sakristia, skriven av en församlingsbo

Årets saga - augusti

 

Nu gulnar skörden på fält och äng 

och längtar bärgas på logen.

Nu vitnar gurkan i trädgårdssäng, 

och bären mogna i skogen. 

Fru Rönnbär skyndar så röd och glad 

att hänga pärlband om halsen, 

små enbär trilla så piggt åstad 

att hinna tidigt till valsen. 

Fru Vinbär sänder med trasten bud 

till skördefest i sin stuga, 

och budet bäres i klara ljud 

som drilla vackert och truga. 

Och gäster komma i tusental,

miljon-, biljontals och mera. 

»O ve, de ryms inte i min sal 

och ännu kommer här flera!» 

När trastens drillar till skogen nå, 

då blir där brått i var tuva 

bland hjortron, blåbär och lingon små 

och hallon söta och ljuva.

»Vad ska jag göra, jag arma fru 

som fått miljontal av gäster?» — 

»Jo jo», sa skatan, »så går det, du, 

när skogsbär bjudas till fester! 

Melonen brast i ett våldsamt skratt. 

Han sprack, och ingen kan laga’n. 

Men bären togo i långdans fatt, 

och det är slutet på sagan.

E Beskow: