av sand och strån
och sade, att han hittat gull.
Du log emot din lille son.
Du visst ju, att vad han bar
var grus och boss,
men plötsligt såg du livets svar,
den bittra sanningen om oss!
I solens glimmer var hans skatt
i handen gull,
men när det tynger djupt mot natt,
är gräset gräs och mullen mull!
Se människan! Du såg vår lek
på jordens ring,
med gull och hus, med plog och nek,
med livets sköna goda ting!
Du hörde mitt i sommarns sus
förintelsen
som klockklang bakom detta ljus
i barnets blick, som log igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar