nu av sin klänning,
den festligt gröna
som hon bar.
En trötthetskänning
hon fått, den sköna.
Men dig som kvar
står, fylld av spänning,
skall vintern löna.
A Holmberg:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En samling av hög och låg poesi - men inte av rubb som stubb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar